När min farmor läste den här bloggen och såg att jag hade lagt upp det här vykortet i våras drog hon sig till minnes hur jag själv var som barn, grävde i gamla fotoalbum och skickade över två dessa två bilder. Farfar hade tydligen redan då konstaterat att jag inte var som andra pojkar. På den översta bilden verkar jag mest intresserad av att studera dockan i dess beståndsdelar, men jag har mig veterligen inte utvecklat några styckmördartendenser trots det (när jag skulle stycka vilt i köket härom veckan konstaterade jag snabbt att styckning inte var en bana för mig). Vad jag gör på den undre bilden lämnar jag åt betraktaren att avgöra...
