Visar inlägg med etikett paris is burning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett paris is burning. Visa alla inlägg

tisdag 10 juli 2007

Verklig



Realness var – som Petter skriver – på blodigt allvar för de legendariska barnen på inom bal-kulturen. Att passera har varit puggors och transors besatthet just för att det har handlat om liv och död. De som inte kunde eller ville eller orkade passera blev de synliga puggorna. De som fick ta smällarna och spottloskorna. De som satt i parken eller på baren som var så sleazy att man till och med serverade "såna" och kallade varandra för tjejnamn och höll utkik efter stora, svartmuskiga män som skulle ta dem på en promenad in i närmaste portgång. Eller gick omkring med blått hår och målade naglar i 30-talets London som Quentin Crisp. Det var där bögkulturen började och det är kanske därför den feminina självidentifikationen har varit en så stark del av traditionell puggkultur. Den omfattade helt enkelt inte dem som kunde passera som... "riktiga män".

Men realness på voguebalerna är mer än så. Det är det ultimata förverkligandet av queertanken och det är inte konstigt att Judith Butler är så inne på filmen Paris is Burning. På vogue-balen kunde du se ut som det du ville vara. Du fick pokaler och status för att du tog fram utklädningslådan och blev din fantasi – om än för en kväll. Lite som ett lajv. Eller en kväll på SLM. Och strålkastaren på voguebalen riktas mot normen: det är det här som krävs. Så här ser förväntningarna ut!

På vår voguebal öppnar vi upp tävlingen för alla: puggor, hipsterflator, transor, klubbpromoters, asexuella queerveganer, Kristoffer Poppius, emo-barn, straighta klubbkids, feminister och annat löst folk. Vi kan alla ändra det som Butler kallar för vårt performativ. Och för er som vill slå oss andra med häpnad med era moves finns voguekategorin. Work!

måndag 9 juli 2007

STHLM IS BURNING


Vogue började inte med Madonna - det var där det slutade! Långt innan den vita medelklassen upptäckte dansen, samlades fattiga svarta och latinobögar och transor i Harlem, och levde ut sina drömmar på baler - Vogue Balls. På dessa baler tävlade man om att i olika kategorier, bäst gestalta de olika roller man var uteslutna ifrån i samhället.. Det kunde vara att se ut som rollerna i Dynastin, fotomodeller, företagsledare, collegestudenter eller militärer. ”Genom att se ut som dessa roller visar vi att vi kan inneha dessa roller om vi bara fick chansen”, berättar Dorian Corey, en klok gammal transexuell som är hjärtat i Jennie Livingstons kultförklarade dokumentär om vogue-scenen: Paris is Burning (1990).

Jag tror "Paris Is Burning" nog är min absoluta favoritfilm. Jag såg den först när jag bodde i New York och den skildrar brilljant hur brutalt storstadaslivet kan vara, och att färgen och glittret i nattlivet är en överlevnadsmekanism. Livet i New York var inte lätt för Voguebalernas stjärnor, och balerna var inte en lek, utan blodigt allvar, som när Dorian beskriver kategorin Femme Realness - alltså att se ut som en riktig kvinna - "If you can arrive at the ball with no blood on your face, you are real looking!"
Dansen Vogue växte fram som en stridsdans mellan gatugängen i denna subkultur, det var ett sätt att fighta varandra utan att slåss! Gängen delade upp sig i olika 'hus' och ledaren kallades mamma. Ett av de mer kända husen är House Of Ninja, vars Mother, Willi Ninja blev Vogue'aren du jour, efter att Malcolm McLaren haft med honom i videon till sin hyllning av scenen, "Deep In Vogue".
Jag var tolv när den låten kom ut, och visste bara direkt att det här var del av något speciellt. Sen kom Madonna ett år senare och kapade fenomenet med sin "Vogue" - ett ytligt missförstånd av hela grejen. Litet glam och gala liksom - "it don't matter if you're black or white, if you're a boy or a girl.." My ass. Voguescenerna var politiska skådespel - inte bara lättsam underhållning!

Willi Ninja gick bort i AIDS förra året, och har så gjort de flesta andra medverkande i "Paris Is Burning" sällskap. De är borta nu, men deras arv lever vidare, och nu är det dags att bringa balen till Sverige! Under Prideveckan i år ska vi minsann visa alla bögar vad som hände innan Madonna! Bögjävlar anknyter till en fin gammal puggtradition och ger er STHLM IS BURNING - Bögjävlarnas Vogue-bal!

Jag har själv tävlat i Horsemeat Disco's Vogue-Ball i London, och gjort en låt tillsammans med Octavia St Laurent, en av de legendariska kidsen från "Paris Is Burning" - och tror mig vara rätt person att leda evenemanget! Learn it - and learn it well!
Jury för Voguebalen är inga mindre än Army Of Lovers - alltså Alexander Bard, Jean-Pierre Barda och Dominika Peczynski! Sveriges enda popgrupp som faktiskt mannekängade för Jean Paul Gaultier, och innehade den internationella tronen under Vogueeran.

Nu ar allt som återstår att hela Stockholm delar upp sig i hus och utser Mothers av dessa! House of QX, House of SLM, House of Pressbyrån eller House of Bagarmossen..? Don't matter - just walk!

Anmäl er via denna blogg, eller direkt till mig: info@petterwallenberg.com

Exempel på kategorier att tavla i:

Butch Queen First Time In Drag - du är macho och har aldrig haft klackar, här ar din chans!

Länge Leve Leila K - hotpants, eller hemløs - det finns många olika looks att anamma när du hyllar Sveriges legendariska punk Garbo!

Betongblomma - du är från Akalla och stolt! Hela din look är snodd från Stadium! Kickers Unite!

Vogue - du kan dansa som en hieroglyf och har leder av gummi! Work! Teach! Legendary!


STHLM IS BURNING
Bögjävlarnas vogue-bal
Debaser Slussen, Karl Johans Torg 1, Stockholm
Tisdagen den 31:a juli, kl 22-03, 50 kronor i dörren, åldersgräns 18 år.