fredag 1 februari 2008

Om hivmän, kvällstidningar och Andreas Lundstedt


Den nyheten som har gjort mig lyckligast det senaste året var att Andreas Lundstedt kom ut som hivpositiv. Är det något som sverige behöver så är det öppna hivpositiva. Ansikten med hiv. Och det går inte att överskatta det Andreas gör genom att hänga det oket på sina axlar. Och då talar jag inte om martyrskapet eller risken att råka ut för spott och spe. Genom att erkänna sin hivstatus riskerar man myckt värre konsekvenser än så. Du förlorar din fria rörlighet i välden. Du kommer till exempel inte in i USA utan specillt utfärdat tillstånd. Genom informationsplikten gör du dig sårbar för utpressning. Gud nåde dig om du har råkat slinka ner på en videoklubb på fyllan och haft säkert sex. I lagens mening är du då en brotsling och det finns alltid någon girig pugga som är beredd att utnyttja det faktumet. Det är därför vi inte har någon öppenhet runt hiv i Sverige. Kolla runt på QX. I stort sett alla nick som anspelar på hiv är ansiktslösa. Ibland finns bild för utbyte. Oftast inte. Alla räds risken att bli den nya hivmannen.
Det spelar liksom ingen roll att "vi alla vet" att hiv smittar i parrelationer såväl som på videoklubben. att det är de som är omedvetna om sin status som utgör störst risk för att föra smittan vidare. Vi har valt att tro att hiv sprids av hivmän och hivkvinnor som med berått mod gör allt för att sprida viruset.
Det hela bygger på en tankevurpa som dödsskräck och informationsplikt har planterat i oss alla. När folk får hiv ska de sluta ha sex. Om de ändå väljer att ha sex har de ansvar för alla andras hälsa. För hivpositiva dricker väl aldrig för mycket och vaknar bredvid någon de knappt minns namnet på? Hivpositiva går väl inte på videoklubbar? Och om de gör det så bryter de väl den kompakta tystnaden som alltid råder i dylika lokaler genom att högljutt utbrista, "jag är hivsmittad"?
Hivinfektionen förväntas i allmänhetens ögon medföra en ökad ansvarskänsla. En högre moral. För inte kan det väl vara DITT fel att du inte skyddar dig?
Av de större städer, städer med en homosexuell infrastruktur, som jag har vistats i, är Stockholm sämst på hiv. Det finns ingen dialog, ingen öppenhet, ingen solidaritet, hivpositiva finns i stort sett inte annat än som statistik. Detta är förödande. Hiv är kanske ingen bögpest men om vi inte erkänner sjukdomen i bögvärlden, så kommer aldrig den strejta världen haka på. Jag skulle vilja påstå att den genomsnittliga strejta mannen på gatan här i San Francisco är mer välinformerad om hiv än vad en genomsnittlig stockholmspugga är. Och tacka fan för det när Expressen toppar sin förstasida med att en Australiensisk callboy "kan ha smittat 250 personer med hiv". Artikeln, skriven av Expressens nya "stilbloggare" Oscar Julander inleds med meningen "Hector Scott visste att han hade hiv - trots det jobbade han som gigolo". Inte nog med att Julander fiskat upp det gamla uttrycket "gigolo", tror folk på allvar att det är ovanligt med hivpositiva sexarbetare?
Newsflash: hivpositiva har sex. Ibland för pengar men oftast gratis. Ingentstans i artikeln, som förmofligen är en taskig rewrite, nämns att Scott har haft oskyddat sex (vilket man väl får fömoda att han har). Ändå beskrivs verksamheten som livsfarlig. Newsflash: hivpositiva utvecklar inte Aids och dör om de bor i ett land med hyfsad tillgång till läkemedel. Och skyddar du dig är risken i det närmsta obefintlig att du för smittan vidare. Ändå upprepas samma historia om och om igen i något varierande skepnad. Förstår Expressen och Aftonbladet vilken jävla björntjänst de gör alla om arbetar aktivt med hivprevention genom att utmåla hiv som ett problem mellan hivman och offer? Varför ens rapportera om att en "gigolo" med hiv i Canberra har haft sex med 250 personer? På vilket sätt berör det oss i sverige. Tack, Andreas för att du ger hiv ett annat ansikte. Och tack för den uppoffringen som du gör genom att göra detta.
Kanske för det med sig att vi snart kan börja tala om hiv som vuxna ansvarskännande människor och inte som offer och förövare.

9 kommentarer:

Petter sa...

way to go tomas superstar! sverige är sjukt efter i sin inställning till hiv, och andreas e ascool som gjort det här. Jag tar tillbaka allt jag skrev i mitt kapitel om honom.. ;)

Stefan sa...

fan vad bra att du skriver detta, tomas. andreas är en hjälte, en av de största vi har i dag. att någon använder sitt kändisskap på detta sätt är imponerande och stort. han har verkligen tagit ett viktigt och svårt steg i ett land med helt sjuk hiv-debatt.

Fred Anderson sa...

Jävla bra text! Tack Tomas! En av mina närmast vänner satt inlåst i nästan två år på grund av ett girigt ex som insåg att han kunde tjäna pengar och anklaga min polare för att vara "hivman". Trots säkert sex. Han gick ihop med en annan snubbe, som också hade haft säkert sex - en fyrtioårig man och gjorde en anmälan.

100000 kr fick "offret" ut, men min vän har fått men för livet. Den fyrtioårige mannen påstod under rättegången att han inte visste att man kunde bli smittad av hiv genom sex.

Den andre killen har nu gjort en ny polisanmälan mot en annan hiv-positiv kille, med exakt samma metoder. Men för pengar så gör en girig människa vad som helst.

Detta är bara ett exempel av många där pengar har varit en bidragande orsak till polisanmälningen. Oftast med resultatet att en oskyldig person hamnar i fängelse eller på rättspsyk.

Har tänkt samma sak när det gäller vilka risker Andreas nu tagit, eftersom det uppenbarligen är väldigt lätt att bli satt på kåken för säkert sex. Eller osäkert sex.

Tog upp ämnet i ett inlägg jag skrev i december:

http://fredzilla.blogspot.com/2007/12/it-takes-two-to-tango.html

Anonym sa...

Tack for ditt jatte bra text har! Vet att Sverige har en such a weired installning an appro to Hiv/Aids. An a big hand for Andreas! Ur a heroe in Sweden Man! JESSE in Nob Hill

Zeitgeist sa...

Lysande artikel! Offer och förövar-tugget är meningslöst när det gäller sjukdomar, eftersom alla i sammanhanget kan sägas vara offer och alla kan sägas vara med på förövandet (om det inte handlar om våldtäkt).

Vem skulle drömma om att exempelvis ha informationsplikt och hela paketet med hotande straffåtgärder när det gäller exempelvis influensavirus, som kan skörda cirka 5000 dödsoffer bara i Sverige under vissa särskilt svåra säsonger. Eller vanligt förkylningsvirus som också kräver dödsoffer varje år.

Och hiv är ju faktiskt enklare att skydda sig emot än influensa och förkylning, men offer-förövartänket och braskande löpsedlar om sadistiska hivmän och deras värnlösa offer riskerar att vagga in människor i den falska tryggheten att "det där fixar staten, domstolarna, fängelserna, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen". När det i själva verket handlar om att kunna ha en förtroendefull kommunikation med den man vill hoppa i säng med.

Lagstiftningen snarare öppenheten än hjälper den på traven, om man nu inte tror att två kåta människor kommer på den briljanta idén att börja diskutera om huruvida sexet kommer att sluta med grov misshandel och 14 års fängelse och hundratusentals kronor i skadestånd.

Anonym sa...

tomas det slog mig just att jag nog är lite kär i dig. och det även fast jag inte ens känner dig och bara tagit i hand lite blasé en gång och då kände jag ingenting sådant. men detta är inget jag skulle erkänna förutom onykter. för det kan ju vara så att jag bara tycker du skriver jävligt bra grejer som jag också vill skriva..äsch

Anonym sa...

"Hiv är kanske ingen bögpest men om vi inte erkänner sjukdomen i bögvärlden"

Hiv är redan störst i bögvärlden, hur mer ska den erkännas?

Anonym sa...

Jag tycker att det är bra att homosexuella hivpositiva är öppna med sin sjukdom om de själva anser det är något som berikar deras eget liv. Anledningen till okunskapen om hiv i samhället, och att så få bögar väljer att vara öppna med det, är ett det hivpreventionella arbetet som sjukdomens bild och förlopp Sverige är för dåligt. Detta står inte i direkt samband med hur många svenska bögar som väljer att öppet gå och ut och berätta, och att ändra medelsvenssons attityder gentemot hiv är ett arbete som tar lång tid att genomföra.

Kan hända att vi i Sverige, jämfört med andra länder, har varit sena med detta för att vi statistiskt sett inte toppar några ligor vad gäller hiv, och att det i stort inte är något stort problem här.

Anonym sa...

Bra skrivet!
/Anders