lördag 20 december 2008

Get ready for the future













Jag var och såg en fantastisk föreställning, DV8 - To Be Straight With You - en vild mix av modern dans, animation, text, dokumentär och film, som behandlar det jobbiga ämnet sexualitet och religion. Regissören Lloyd Newson fick idén till projektet under Pride i London när han och hans pojkvän blev utsatta för homofobi ifrån pojkvännens centralasiatiska landsmän. Föreställningen bygger på hundratals verkliga intervjuer med människor från olika kulturer - homos och homofientliga. Böghatande rastafaris på Jamaica, misshandlade flator i Afrika och muslimska fäder som knivhugger sina bögsöner. Jag tror att många svenskar i salongen tyckte att det var gripande men exotiskt. För mig var det på riktigt. Efter elva år i London är de här frågorna verkligheten, och något man konfronteras med varje dag. Det har blivit hårdare i staden, och alla olika kulturer som bor sida vid sida kanske inte samsas om mycket - men homofobin går som en röd tråd igenom alla extremer. En rastafari i Brixton må ha en helt annan världsbild, än en radikal imam i Hackney - men prova att gå fram till dem, hand i hand med en annan man, så får du de hur enade de blir.
Det som är skrämmande på riktigt är inte bara att våldet och homofobin på gatorna ökar, utan att många homofientliga grupper på riktigt får alltmer politisk makt, sakta men säkert. I ett multikulturellt samhälle är det extremt känsligt att kritisera andra kulturer, och en debatt kvävs ofta under en politiskt korrekt flagga. Peter Thatchell är en Londonbaserad kämpe för mänskliga rättigheter som fått utstå hot och anklagelser om rasism och islamofobi, för sin kritik av Islams syn på homosexualitet. Problemet med de anklagelserna är att man då menar att det inte finns homosexuella i muslimska länder, att man separerar de två, vilket totalt osynliggör homosexuella i dessa kulturer.
Ett uppmärksammat fall i London just nu, som verkligen illustrerar motsättningarna mellan religion och sexuella minoriteters rättigheter är det om Lilian Adele, en vigselförättare som stämde kommunen för att hon som kristen ansåg sig kränkt över att tvingas viga samkönade par. Kommunen har nu efter prövning av fallet fått rätt, och man tycker i det sunda förnuftets namn att Lilian Adele kanske skulle se sig om efter ett arbete hon är villig att utföra istället, men hon ger inte upp och har överklagat. Hela processen kan nu ta år, och det rör sig inte om en ensam kvinnas homofobi, utan mörkare makter finns med i spelet. Adeles rättegångskostnader betalas nämligen av fundamentalistiska The Christian Institute, som ser det som en kamp för kristendomen. Institutet är även emot att lagen om hets mot folkgrupp också skall komma att gälla homosexuella. Och här ansluter sig även The Islamic Human Rights Commision - båda med samma argument: att det skulle hindra deras religionsfrihet och att det skulle kunna arresteras om de citerade sina heliga skrifter.
Det är de här små fallen som gör det läskigt på riktigt - för många små bäckar av politisk makt blir till slut ett hav. Om trettio år kanske det inte är så självklart att vi ska ha mänskliga rättigheter.
Jag har sagt det förr och kommer säga det igen, vi får inte sitta för bekvämt i vår regnbågssoffa, för liberala attityder gentemot olika levnadssätt har kommit och gått i historien. Problemen och motsättningarna mellan religion, kultur och sexualitet har bara börjat. Tro mig - det kommer bli mer i framtiden. London visar tydligt problematiken vi är på väg emot, och det ser inte ljust ut om vi inte börjar prata om det i tid.

tisdag 2 december 2008

Don't look back


På förlaget har vi en Jan Stenmark-kalender på toa. Hela november har jag varit tvungen att stirra på en teckning där en vuxen man sitter försjunken över bilden av en pojke med undertexten: "Det enda han vill bli, har han redan varit". I går fick jag äntligen vända blad, men traumat dröjer sig kvar. Men för puggor skulle man behöva parafrasera: "Det enda han vill bli, fick han aldrig vara." Det är därför puggor är ännu mer traumatiserade än många andra män.

måndag 1 december 2008

Mumindebacle fortsätter


Terrorattacker och finanskris i all ära, men medieintresset för mina muminfunderingar verkar aldrig ta slut. Helsingin Sanomat har skrivit om ämnet och i lördags ringde Expressen för att reda ut begreppen. Det blev en rätt lustig artikel där jag och Janssonexpertern Boel Westin talar ut om det queera i Mumindalen. Du kan läsa den här. Kommentatortråden är en orgie i homofobi som brukligt. Tyvärr är inte sidospalten från den tryckta tidningen med. Där kommenterar jag figur för figur och Boel Westin kommenterar mina kommentarer... Dock måste jag säga att det är skönt att nätversionen inte har en bild på mig för Expressen verkar bara ha bildgooglat mitt namn... och tryckt en bild på Michal Witkowski istället...

Och till de som kommenterat artikeln på nätet vill jag säga: det är just det jag är trött på – att man försöker läsa in en sexualitet i Muminfigurerna, en heterosexualitet, istället för att låta dem vara öppna som Tove Janssons berättelser. Mumindalen är ju framförallt en dalgång där alla får vara lite som de är och där solidaritet och gemenskap är viktigare än blodsband och normer.

måndag 24 november 2008

Äckel!


Nu på lördag är det dags för nästa dos av hyllningen till allt trasigt och knasigt, Klubb Mums Mums! Den här gången ska vi ge Filmfestivalen ett punkigt slut och bigga upp min favoritregissör (förutom Micke Eklöf förstås) John Waters!
Kvällen börjar med att vi visar hans film från 1974, "Female Trouble" och gästerna erbjuds sedan att få sina privata delar stylade av vår egen fashionista supreme Martin "Grisa" Bergström, och fotade för en superhemlig ny tidning av delar ur Bögjävlar!
Till underhållning bjuder vi på Svina Nightingales avant gardistiska pantomimversion av "Serial Mom" som utlovar våld och godisregn, och sedan iträder jag Divines roll som Dawn Davenport i "Female Trouble", och ger er en fullspäckad show där jag inte bara välter julgranar, stryper min dotter och skjuter publiken utan också grillas i elektriska stolen! Nästan lika kul som en kväll på Lino med andra ord.
Som om allt detta inte vore nog, så uppmanar vi er att klä ut er till er favoritkaraktär ur John Waters värld, och komma och tävla i Mums Mums John Waters Look-a-like-tävling 2008! Kom som hummern i "Multiple Maniacs", Traci Lords i "Cry Baby" eller varför inte hunden i "Pink Flamingos"? Som alltid uppmanar vi er att tolka fritt och om du vill komma som någon som ännu inte är men borde vara med i John Waters värld - go for it!

Soundtrack för kvällen är HI-NRG och Rockabilly!

Mums Mums presenterar:
Äckel! En hyllning till John Waters

Datum: lördag 29:e november, 21 - 01  
Plats: Judy´s, Närkesgatan 8 (bredvid/under Roxy)
T-bana: Medborgarplatsen eller Skanstull

På bilden: Petter Wallenberg som Divine
Foto: Mathias Sterner

En outforskad pugga


Petters födelsedagsfirande blir oväntat illustration till en c-uppsats om queer estetik. Ett meddelande damp plötsligt ner i inkorgen på facebook: 

Hej, jag ska presentera mitt forskningsprojekt om queer estetik på C-nivån i modevetenskap vid Stockholms universitet i början av december och söker efter bilder av tunnelbaneliv. Fann av en slump bilder som är lämpliga via vår gemensamem bekant NN, och undrar nu hur du (samt de bilden föreställer) ställer dig till att jag använder bilden vid föreläsningstillfället. Det är inför ett slutet sällskap på cirka tjugo studenter, personerna på bilden kommer inte att namnges, istället använder jag bilden för att illustrera en poäng kring kontext och sociala rum. Föreläsningen är i början av december och bilden kommer inte användas senare i andra sammanhang. Hoppas allt är bra med dig, förresten. Själv har jag det väl rätt fint, antar jag. /NN (in disguise här på fejsbok). 

Vad ska jag säga? En kväll med Mums Mums-gänget innehåller material till tio c-uppsatser...

PS Helsingin Sanomat citerade tydligen min Muminkrönika i helgen. Så nu är debatten i gång i både Norge och Finland.

fredag 21 november 2008

Kolla på Arthur på filmfestivalen



En bra idé för alla som vurmar om sin homohistoria och gamla bortglömda pugghjältar är att gå och se Wild Combination om Arthur Russell på Stockholms Filmfestival (filmen har iofs redan kommit ut på dvd i storbritannien så kommer man inte iväg kan man ju alltid beställa den på amazon). Här är ett smakprov, med bland annat Arthurs pojkvän (och musa) Tom samt det svenska fanet Jens Lekman:





Filmen är en okej första introduktion till mannen, buddhisten, celloisten och discostjärnan. Men också en del av återupptäckandet av storheten hos den försvunna aids-generationen. Regissören Matt Wolf intervjuas dessutom i
fredagens Kino
(gissa av vem). Och här kommer ett bonustrack med Arthur himself:

torsdag 20 november 2008

Vår Bästa Tid Är Nu


















En äldre pugga i London sade en gång till mig: "When queens get old they start wearing comfortable clothes and listen to showtunes.."
Jag fyllde nyligen trettioett år, och min fantastiska granne och vän Roberto tog ut mig och firade att vi inte längre behöver spela unga. Vi såg den legendariska gamla fjollmusikalen La Cage Aux Folles på The Playhouse Theatre i London. Det är en old school fars om en dragqueenklubb på rivieran som drivs av bögparet Renato och Albin, den senare är också showens stora stjärna Sza Sza. Peruker åker på och av, och skämten är på buskisnivå, men jag kunde inte hålla mig när ensemblen till slut brister ut i "The Best Of Times Is Now" (för oss mer känd som Jan Malmsjös "Vår Bästa Tid Är Nu"). Jag blev helt rörd.
I dessa tider av debatt kring samkönade äktenskap har alla lärt sig att två "vanliga" killar gifter sig. Båda i frack. Filmen Patrik 1.5 har i Sverige visat hur två helt "vanliga" killar minsann är ihop, och man hör oftast bögar klaga om att de minsann bara är (eller vill ha) en "vanlig kille" och inte som alla Schlager/Patricia/Pridefjollor. Jag var på en dejt för några veckor sedan med en kille som tyckte att bögar skulle sluta sticka ut så mycket, eftersom det kunde reta homofoba strejta. Jag föreslog att fjollorna bara skulle lära sig slåss helt enkelt. Som ni säkert förstår blev inte den dejten så långlivad.. Vad jag försöker säga är att det är så tråkigt med all normativitetshets. Hur vanlig måste man vara?
Visst är det förlegat att bögar ska efterapa det straighta samhällets könsroller, där partners bara kan vara man eller kvinna. Och just det kritiserade homoaktivister La cage Aux Folles för när den kom. Men jag tyckte det var så fint att Renato lät Albin vara lite som han var. Eller ganska mycket som han var.. Ingen hets kring att vara straightacting där inte. Och jag tittade mig runt i teatern och såg bara glada gamla tanter och fjolliga bögpar överallt. Och jag tyckte det var så skönt att slippa vanlighetshetsen. Straight acting- fascismen. Det fick mig att tänka på vad alla smygbögar sade till legendariske författaren och megafjollan Quentin Crisp, medan de stötte bort honom från hemliga bögklubbar på femtiotalet: "You ruin it for all of us.."
Efter föreställningen avslutade jag och Roberto kvällen i samma old schoolmanér som den påbörjats. Klubb? Glöm det, vi satt fulla och skrålade i en fransk restaurang. Den avdankade gamla puggan vid pianot muttrade något om gamla tider, och vi skålade och önskade gång på gång "Vår Bästa Tid Är Nu.."

onsdag 19 november 2008

Organiskt om bögparker


Eftersom det förra inlägget organiskt gick över till att handla om bögparker tänkte jag bara säga att det är spännnade att se att alla verkar bli så tagna av romanen Lubiewo (i går pratade Eli Levén och jag om den på Hallongrottan till exempel). Den sätter i gång ett ärligt och spännande samtal om ursprunget till vår moderna bögidentitet och hur den en gång uppstod ur den gamla fjollkulturens aska. Vad är vunnet? Vad har gått förlorat? Hur mycket har förändrats? I takt med att allt fler kastar sig över boken hoppas jag att detta blir vinterns stora bögsamtalsämne. Det här är givetvis bara en bonus. Läsupplevelsen är den stora behållningen. Nu sällar sig även Expressen till hyllningarna!

måndag 17 november 2008

Låt tistlarna brinna!

Svenskan höjer Lubiewo till skyarna!

I dag utgjuter jag mina känslor i muminfrågan i Aftonbladet. På samma uppslag försvarar även Åsa Petersen Inti Chavez Perez mot Neo:s Per Gudmundson som nedvärderat Pittstim-antologin genom att reducera den till ett lockbete som man vill ragga tjejer med. Åsa påpekar för den illa påläste Per att Inti faktiskt är queer. Men verkligheten är ännu mer sammansatt än så än så eftersom Intis queer verkar vara av det där postmoderna slaget som gör att man är det mer i teorin och egentligen mest har flickvänner. Ja, den här typen av debatter är allt svårare att hålla utan att snärja in sig i omöjliga tistlar och giftiga murgrönor. Självfallet ska ingen behöva bevisa hur queer eller straight någon är. Och självfallet är allas privatliv deras ensak. Och många är bisexuella. Men samtidigt har Per Gudmundson mer på fötterna än Åsa Petersen och man kan undra om det nya tjejraggningsknepet egentligen inte är att vara queer. Bland bögar har etiketterna straight eller bisexuell alltid varit en smart raggningsstrategi. Inti beskyllde en gång Bögjävlar för att ha "stulit" en svart kultur när vi anordnade Vogue-balen (i tidningen Kom ut). Jag tycker att han är varmt välkommen att låna friskt ur bögkulturen. Även om syftet mest är att ragga brudar.

Veckans finaste

fredag 14 november 2008

tisdag 11 november 2008

Önskemuggen


Jag undrar också varför Arabia aldrig gjort en mugg med den här illustrationen. Det är ju trots allt den mest emblematiska bilden av hela Mumindalen och kanske den finaste bilden av kärlek jag känner till... Isen lossar, fågelsträck i skyn och Snusmumriken återvänder från sina polyamorösa sidospår till ett längtande Mumintroll... De möts på bron och betraktar isflaken tätt intill varandra i tystnad.

måndag 10 november 2008

Storm i en muminmugg


Heterofieringen av Mumindalens porslinsförråd fortsätter med klumpiga och leriga elefantfötter. För några år sedan släppte Arabia den rosa muminmuggen där Snorkfröken och Mumintrollet såldes in som ett förälskat heteropar (Kärlek hette den till råga på allt). Nu kommer ytterligare en heteroinriktad mugg – Vinterbrasa. Detta trots att jag redan har rett ut begreppen en gång för alla i ett samtal med Annika Lantz i P3 för två år sedan...

Snorkfröken är en tvättäkta faghag som Mumintrollet ömsom tolererar, ömsom himlar med ögonen över. Hon kanske är lite kär i Mumintrollet, men det gör henne ju bara ännu mer arketypisk i faghagrollen. Mumintrollets egentliga kärlek är självklart Snusmumriken. Som all stor kärlek är relationen inte helt lätt. Snusmumriken är ju relationsanarkist medan Mumintrollet är en ganska traditionellt monogam romantiker. Skillnaden sätter deras kärlek på prov. Mumintrollet är dessutom en sån som gillar att prata och ha långa metadiskussioner, medan snusmumriken anlagt en mer butch och stram hållning till kommunikation. Men eftersom relationer kräver inslag av kompromisser lugnar Snusmumriken ständigt Mumintrollet i de brev som han skriver på hösten innan han ger sig av och trollen går i vinteride (hur går det ihop med vinterbrasor, för övrigt...). Mumintrollet får lära sig att tygla sin tvåsamma längtan och svartsjuka och Snusmumriken får då och då ge Mumintrollet lite bekräftelse. Och det gör han ju – han återvänder alltid på våren med nya äventyr att berätta om.

Arabia verker inte kunna låta Mumindalen vara som den är: allt annat än allahjärtansdagstraight... Sorgligt tycker jag och väljer att dricka mitt te ur muggen med Hemulen (botanikern som går omkring i sin mosters klänning)... Jag hoppas att Tove inte är alltför upprörd där på hinsidan och hoppas att den för övrigt snarare liknar spöksidan (som hon kallade sina lesbiska upplevelser) än den heterofierade Mumindal vi tvingas utstå här bland de levande... Jag känner mig kränkt (säger jag och läppjar mer te ur en muminmugg med upprört darrande hand)!

lördag 8 november 2008

Smolken i bägaren


Jag tror fortfarande att bögar ska vara lite bättre, lite snällare, lite smartare och mindre fördomsfulla än resten av befolkningen. Men det verkar som om jag har fel.

I efterspelet till förbudet av gay marriage i Kalifornien har gaysamhället vänt sig mot den svarta befolkningen och anklagar dem för att ha påverkat resultatet av hela omröstningen med sin homofobi. Och i stället för att bli en diskussion om ras och sexualitet och det verkliga problemet med hur homofobi hos den svarta befolkningen först och främst drabbar svarta bögar och lesbiska urartar det hela i rasism.

QX rapporterar från protesterna mot mormonkyrkan i West Hollywood, och upprörs över polisbrutalitet utan att ens nämna de antisvarta stämningar som svallat höga sedan i tisdags. Och personligen blir jag mer illa berörd när sådana här scener utspelar sig:

It was like being at a klan rally except the klansmen were wearing Abercrombie polos and Birkenstocks. YOU NIGGER, one man shouted at men. If your people want to call me a FAGGOT, I will call you a nigger. Someone else said same thing to me on the next block near the temple...me and my friend were walking, he is also gay but Korean, and a young WeHo clone said after last night the niggers better not come to West Hollywood if they knew what was BEST for them.

Jag menar, allvarligt?

(Bild av Sylvester, en av typ tre öppna svarta homosexuella i USA. Hm... kanske dags för den där gayrapparen att komma ut nu.)

fredag 7 november 2008

Bögarnas Decamerone i pressen


Nu har de första recensionerna av Michał Witkowskis Lubiewo börjat dyka upp i pressen (Boken finns i handeln och kan även köpas på nätet). Ni kan läsa hyllningarna i Aftonbladet, Hufvudstadsbladet och Norrköpings Tidningar här.

I Borås tidning i dag kommer Per-Axel Svensson med en besynnerlig fundering om varför man som straight kan bli så fascinerad av "gayromaner" – vilket han tydligen blir. Ja, jag kan lugna recensenten med att även jag brukar fascineras av en och annan straight roman. Det måste vara ett ganska utbrett fenomen det där med att fascineras av romaner som inte är skrivna av en själv eller sådana som liknar en på pricken. Hur som helst ser jag den västsvenske kritikern som en frände eftersom han använder ord som "sodomi":

Ska man då läsa dessa gradvis hoppfullare skrönor, för skrönor det är det väl, som en parabel över det moderna Polens första stapplande steg in i ett Västeuropeiskt 2000-tal? Ja, jag vet inte, men läst på det sättet blir den här romanen en av de mest hisnande samhällskommentarer som sannolikt skrivits. Är allt detta däremot hedonism, eller sodomi rakt av, ja, då kan vi förpassa Burroughs, Genet och lädergrabbarna till barnboksavdelningen på våra bibliotek.

Efter den hyllningen är jag beredd att ge honom min snökula med utmärkelsen "Årets bögjävel".

(Bilden kommer från Witkowskis privata samling och föreställer en av de beskrivna pissoarerna i Wrocław).

fredag 31 oktober 2008

Rosa nedslag i antropologins värld...


Den samtida identitetspolitikens förlovade land lär ha funnits i byn Nakoroka på Fiji. Där bestämde man själv "vem man vill vara, man kan välja sin syster, sin kusin, sin familj och också sin kast, sin plats i förhållande till andra. Ett mycket strikt samhälle när det gäller lagar och regler, men där det var upp till varje individ att välja sin egen roll." Låter som ett paradis för många nybakade genusstudenter jag stött på. Särskilt kombinationen av strikta lagar och regler och valfria etiketter. Allt enligt den amerikanske antropologen Buell Quain. Han begick självmord i Amazonas inland under ytterst grymma omständigheter med homoerotiska inslag. Nästa vecka kommer brasilianaren Bernardo Carvalho till Stockholm för att prata om en dokumentärroman han har skrivit om honom. Läs mer om det här.

En annan del av världen där gränsdragningarna verkar desto mer strikta är Indien. I en intressant recension av en nyutkommen bok om hiv i IndienAids Sutra: Untold Stories From India i senaste numret av The Economist – får vi veta att den gamla gränsdragningen mellan fjollor och råskinn (för att ta de termer jag använder i översättningen av Witkowskis fjollepos Lubiewo) är ett av de största problemen i hanteringen av hiv vid sidan av förbuden mot sodomi och att högkastliga läkare räknar hivsmittare som "orörbara" och därför inte... rör dem.

I Bangalore kallas fjollorna kothis och är uteslutande passiva och gränsen mellan dem och det tredje könet hijras är flytande (precis som i Lubiewo-fjollornas värld). Panthis är de som sätter på och de är oftast gifta och anses passera som straghta (råskinn), får vi veta. Gränsen mellan dem och heteron är också flytande. Det är märkligt hur den gamla fjollkulturen lyckades se så snarlik ut i stora dela av världen. Många av de som hade homosex och oftast var aktiva ansågs som som straighta och levde integrerat med heterovärlden. De som inte gjorde det och oftast var passiva sågs – och såg sig – som fjollor. Mellan fjollor och transpersoner fanns ingen tydlig gräns. Mönstret återfinns gång på gång. Den revolutionerande tanken som föddes i västvärlden under den rosa frigörelsen – att gränsen istället skulle dras mellan heteron och bögar och att bögar kunde vara ihop med varandra – ter sig verkligen omskakande och helt ny...

lördag 25 oktober 2008

onsdag 15 oktober 2008

Burka-licious!


På lördag är det dags för nästa Mums Mums, och denna gång är det haremtema! Vi kommer klä in lokalen som en gladporrig scen ur Tusen och en natt och spela turkisk, indisk och arabisk disco hela kvällen. Förutom att vi bjuder på magdanskurs och massage, så underhåller vi er med världens första interktiva burkavisning - ett gäng spännande designers har skapat fantastiska tolkningar av burkan, och vi vill att ni bidrar med era egna alster! Burka för beachen eller burka för bajen? Enbart er fantasi begränsar er! Work That Burka! Work That Burka!

PS: Och ja självklart så vill vi se er i era underkläder, ta av er så mycket ni vågar!

Mums Mums presenterar Work That Burka!
Lördag 18:e okt
21-01
Judy´s, Närkesg. 8 (brevid/under Roxy)
Närmaste T-bana Skanstull eller Medborgarplatsen

Som vanligt så gäller det att komma tidigt för att inte missa våra lyckligt snuskiga frestelser!

lördag 11 oktober 2008

Verkligheten


Det är lätt att tro att kampen är över och att det är ok att vara homo idag. Bögar får vara med och piffa till i strejtas hem på tv, och en gång om året viftar vi med regnbågsflaggor på deras gator. Vi får till och med en hel gala som hyllar allt "gay". Men verkligheten är en helt annan. När man lämnar de mysiga mediala sofforna väntar en hårdare sanning. Vad händer om man är bög och icke vit? Hur accepterad är en fjolla i Alby?
Något hände idag som gjorde mig ledsen. Ett av mina "barn" i London är en ung svart rappare och Grime-producent som jag känt sedan han var arton. Han rappade på mitt födelsedagsparty för några år sedan, jag uppträdde på hans partyn och vi brukade kolla in söta killar och fnittra ihop. Han var ett "bright young thing" på den kreativa scenen, och en ung spännande bög som gick emot normen. Tiderna har förändrats och jag bor inte längre i London, och i min frånvaro har han blivit hypad och något av ett namn. Jag var såklart glad tills jag såg en intervju med honom, där han förnekar att han är bög. Jag blev chockad, och messade honom på Facebook och skojsamt antydde att han var en "sell out." Döm om min förvåning när svaret kom. "I´m a changed man." Punkt slut.
Jag har haft svarta bögpolare i London vars familjer vägrat acceptera deras sexualitet. Inom många etniska minoriteter är det fortfarande extremt tabubelagt att vara homosexuell. Storbritanniens första och enda fotbollsspelare som var öppen bög och svart- Justin Fashanu, tog 1998 livet av sig efter att ha utsatts för enorma trackaserier. I raggalåtar hör man fortfarande uppmaningar om att skjuta "battyboys" och bränna "chi-chi-men." André 3000 i Outkast kan knappast anses stå för någon gangsterrap-manlighet, men även han rappar om "old school faggots" - som ett generallt skällsord. Och nu vet vi alla att det inte bara är homofobiska gangsters som lyssnar på homofobisk musik. Varenda åttaklassare som tycker han är ball anammar de här värderingarna. En brittisk radiopresentatör kom undan med att använda "gay" som ett förlöjligande skällsord, eftersom BBC etablerade att det faktiskt används som ett sådant bland unga. Ursäkta? Hur långt har vi kommit? Vi har rättigheter idag - men är attityden bland de unga egentligen så annorlunda? Är våra segrar och homorättigheter en klassfråga? Kan man vara öppet bög och bli tagen på allvar som fotbollspelare, boxare eller rappare?
Borde vi inte diskutera de här frågorna tillsammans? Istället för att ha gaygalor där vi hyllar folkliga schlagerartister, firar döda strejta författare och virar in oss i paljetter och kucklar åt hur gala det är att vara gay. Visst är det gala - men fortfarande en jävla massa allvar också.

måndag 6 oktober 2008

Män som kramas


Nu har de lagt ut min lördagstext i Aftonbladet om hur kampen mot homofobi banade vägen för de sköna grabbarnas frenetiska kramande och hur tjejerna blev lurade igen.

De senaste dagarna har jag för övrigt slagits av den här tanken om och om igen: är inte heterobrudarna egentligen de enda som har något att tjäna på att homoskräcken upprätthålls bland heterograbbar?

torsdag 2 oktober 2008

Cara Mia


Något skrämmande hände på en familjeträff för ett tag sen. Min lilla systerson började hoppa upp och ner och tralla, och min syster förklarade att han sjöng sin favoritsång. "Cara cara mia, cara cara mia.." lydde tonerna liksom mekaniskt fråns hans små läppar, och hans blick var helt glasartad. Som i ett tomrum, trans.

Det kändes så bekant, som ett sånt där déja vu från ett tidigare liv. Var hade jag sett det här förut? Jag kom på att scenen som etsat sig fast på min hornhinna var från Pridesöndagen på gayklubben Patricia i Stockholm, där samma låt spelats.

Jag och min syster utbytte menande blickar, och jag hoppas att hon uppfattade min vädjan om att tukta barnet från att välja denna farliga väg i livet.

Det bör tilläggas att min systerson (som förblir anonym) är tre år gammal.

onsdag 1 oktober 2008

Vem är Sarah Palins lesbiska vän?

Jag vet inte om ni är lika besatta av Sarah Palin som jag men i den senaste delen av den intervju hon gjorde med Katie Coric, och där hon bland annat försvarade att hon visst hade utrikespolitisk erfarenhet eftersom Alaska ligger nära Ryssland, pratar hon inte på det sedvanliga sättet om att hon "känner många som är gay" utan denna gång understryker hon att det är en av hennes BÄSTA vänner, inte hennes gayvän, utan hennes bästa vän som hon känt i 30 år. Så vem är denna lesbiska vän? Bring her out of the closet! För det måste ju vara första gången i världshistorien som en ultrakonservativ politiker som är emot homoäktenskap och allt annat bögar och lesbiska kämpar för faktiskt ÄR vän med ett homo. Eller är det bara ännu en lögn?



For the record: Jag tycker personen som gjort den här videon har tolkat Sarah Palin fel. Hon säger: "hon har gjort ett val som inte jag har gjort". Av det kan man inte dra slutsatsen att Sarah Palin valde "att inte vara gay".

måndag 29 september 2008

Slumpmässig identitet


I septembernumret av tidningen QX kommer skådespelaren Magnus Betnér ut som bisexuell. Men han tillägger: "Det är mest en slump att jag inte haft sex med en kille." Ursäkta, men har jag missat något här? Är sexuell identitet något som bara existerar i teorin och inte i praktiken? Och isåfall, hur långt ska man dra det resonemanget? Det väcker en del frågor. Om man känner sig som svart, är man svart då? Kan man förvänta sig att omvärlden skall behandla en som man fast man har D-kupa? Om en skäggig man vill komma in på flatställe för enbart tjejer, diskrimininerar de honom om han egentligen känner sig som kvinna?

Om vi saktar ned hela genus och queerdebatten, vad hittar vi då? Jo - sex. Sexualitet handlar om sex. Allt utgår ifrån sex. Hur mycket man än kan känna igen sig i olika kulturella identiteter, så är det bara en tunn fernissa över den verkliga sanningen. Sex definerar oss. Sex är obarmhärtigt, och ingenting vi väljer. Det styr våra liv och identiteter. En bög är bög därför att han är en man som har sex med män. Inte för att han tycker att Kylie Minogue är raffig - det är bara ett litet bonus.

Genushysterin i Sverige idag verkar handla om att plocka poäng. Vem är mest offer? En svart transperson, eller en handikappad flata? Och hur plockar man lättförtjänta poäng som en fin heteroman? Säg hur mycket du gillar bögar, eller gå ett steg längre som Magnus Betnér och säg att du är bisexuell. Du behöver ju inte ens suga kuk för att genomföra den cyniska PR-kuppen. Jag menar - hur mycket jag än gillar Amy Winehouse, så har jag inga planer på att komma ut som judisk kvinna. Vi lever i tider där det mest chockerande är sunt förnuft.

Jag skrev som bekant en debattartikel i Aftonbladet kring att Glenn Hysén skulle tala på förra årets Pride, trots att han knackat bög på en toalett. Min poäng var att om man ska ha russinen, måste man sväla hela homokakan. Äcklas man så mycket av bögsex att man spöar upp en man som stöter på en, så kanske man inte ska vara maskot på Pride liksom. Och om man aldrig har haft sex med en av samma kön, kanske det kan tyckas lite skrattretande att komma ut i gaymedia som bisexuell.
Ska man kramas av bögvärlden får man kramas på bögvärldens sätt. Innan Magnus mottar vårt välkomnande vill vi se honom på alla fyra med en kuk i munnen. Och det är nog ingen slump om vi inte får det..

söndag 28 september 2008

Jaime La Malmö

Jag har varit på min andra regnbågsfestival i Malmö och kan bara säga att staden är fab. Lite sunkig och lat som Berlin, med trevligare folk och snyggare killar. Jag, Helena Sandström (Bögjävlars egna Flatjävel) och den fabulösa disofilen DJ Pjotr var nere på vår lilla "Ginger Soup Tour" - ja, vi kokade PR-soppa på en spelning och hittade på scoopet att Stockholms rödhåriga homoelit invaderade södern. Och om vi gillade det. Skåne är gladporrens rike och jag är ju en sucker för gladporr. Och kärlek. Och förståelse. Det första som hände mig var att jag och en stor butchflata såg varandra på centralstation och log varmt. Välkommen till Malmö och regbågsfestival i mitt hjärta hela året om. Sen var det bara en flirtfestival av asporriga bosniska taxichaffisar och härliga skånska bögar som berättade om sina hemorojder. Viva La Skåne!

tisdag 23 september 2008

Två bögjävlar i Göteborg


Under bokmässan kommer två av bögjävlarna att härja i Göteborg. Ni kan se oss i en rad samtal med puggintresse. Här kommer ett axplock för er som är i krokarna:

Torsdag 11.30 i Aftonbladet Kulturs monter B07:40:
Svensk bögkultur just nu
Stefan Ingvarsson, redaktör bakom den uppmärksammade debattboken Bögjävlar, tar pulsen på den svenska bögkulturen just nu i samtal med Martin Aagard.

Fredag 17.00 i Aftonbladet Kulturs monter B07:40:
Parkraggande, urinkurer och sovjetiska kaserner.
Journalisten Roger Wilson samtalar med Stefan Ingvarsson, översättaren till den aktuella romanen Lubiewo av Michal Witkowski. Om polsk bögkultur under kommunismen, fjollighet, parker och motståndet mot den västerländska gaykulturen. (Boken har äntligen kommit!)

Lördag 10.30 i Aftonbladet Kulturs monter B07:40:
Den nya filmkritiken
Roger Wilson i samtal med Stefan Ingvarsson om varför den svenska filmkritiken har hamnat på efterkälken i det nya medielandskapet.

Lördag 13.30 i Polska institutets monter:
Lubiewo
Stefan Ingvarsson läser ur sin översättning

Söndag 14.00 (se program för lokal)
Miniseminarium om Lubiewo
med Stefan Ingvarsson och Roger Wilson.


Kom förbi och kolla in de första exen av Lubiewo på svenska. Bögjävlar som pocket finns att köpa i Atlasmontern B06:19. Haffa oss för personliga kränkningar i ditt ex.

fredag 19 september 2008

Billigt är bäst


Sedd på fredagens svettigt fullsatta morgonflight från London till Stockholm, med lågprisflyget RyanAir: Agyness Deyn.
Nu vill vi möta Kate Moss på OBS!

måndag 15 september 2008

Gays next door


Jag hade snapsat lite till kräftorna i går och var allmänt öm och blödig när jag bänkade mig för att se Ella Lemhagens Patrik 1,5 och det var kanske därför den spetsade mitt hjärta som en projektil – jag är sanslöst svag för alla oälskade och missförstådda som finner en ny samhörighet utanför de biologiska blodsbanden.

Men jag kunde lika gärna ha gått loss på att manuset kändes som en schematisk skrivbordsprodukt med lite övertydliga kontraster och stereotyper. Krävs det verkligen en klaustrofobisk och hycklande svenssonbakgrund med underliggande svärta för att bögpar ska framstå som sympatiska? Kanske.

Den var klart bättre än Keillers park (som kom för ett par år sedan), men kanske mest för att hantverket höll en annan klass. I övrigt verkar vi befinna oss i ruta ett när det gäller puggor på film i Sverige. Det vill säga: bögar är människor som alla andra. Vad det innebär är att alla problematiseringar och nyanseringar offras på toleransspridandets husaltare och det som faktiskt är specifikt för puggor får inte plats när heterosarna ska få sina hjärtan öppnade för regnbågsfamiljen. Ämnet i Patrik 1,5 avhandlades för övrigt av Hollywood redan 1988 i Torch Song Trilogy – nyanserat, med en självklarhet som inte bad om ursäkt och med ett innifrånperspektiv – allt för en bred publik. Vi befinner oss tydligen inte där.

Jag trängtar efter en svensk Boys in the band.

Den lesbiska bögjäveln och F-ordet.


Det senaste tillskottet i Bögjävlar-familjen är den lesbiska bögjäveln Helena. Hon bistod oss i somras som intrikat utfrågare i Pride Park och Pride House. Hon har spelat porrstjärna respektive porrfilmare på de två Mums Mums-kvällar som Petter ordnat. Och hon avslutade Pride med att vricka tungan, då hon stod på en vagn och slickade en gigantisk konstgjord mutta under hela paraden.

Nu har hon blivit typecastad i föreställningen "Dragana" på Teater Scenario, där hon spelar fittfixerad lesbisk gynekolog. Spring genast till hemsidan och boka biljetter. Teater Scenario håller förresten på att profilera sig som ett queert kulturhus i Stockholm. Det ska bli mycket intressant att se vad som händer där i framtiden.

söndag 7 september 2008

Courtney Pig


Ännu en Mums Mums förlöpte i gristrynets, gladporrens och youtubeklippets tecken. Bilder ser ni här. Kolla även in Olas bilder på qx.se och läs mer om tävlingen. Vill även passa på att säga grattis till Grisa Bergström på bilden ovan som fyller år i dag. Hurra, hurra!

måndag 1 september 2008

Mumsigt smakprov


Kära vänner och älskare av Mums Mums, nu är det bara några futtiga dagar kvar tills vi ger er YouTube Idols 2008 - så jag har lagt upp en liten överraskning åt er!

Nämligen ett litet smakprov på en de smaskiga tolkningar av YouTube klipp som tävlar på fredag - här är bilden av Farao Groths skrämmande övertygande tolkning av Chris Crockers "Leave Britney Alone"!
Har någon sett Chris och Farao i samma rum..? Hmmm

Ryktet är att Farao kommer omvandla den hjärtskärande monologen till att inte längre handla om Britney - utan någon närmare våra breddgrader..

Vässa era stämband och vila tills fredag - för det är NI som röstar fram vår vinnare i Mums Mums YouTube Idols 2008!

fredag 29 augusti 2008

You Tube Idols!


Min klubb Mums Mums kommer tillbaka med ett nytt smaskigt fenomen: YouTube Idols 2008!

Efter alla idoltävlingar vi genomlidit detta decennium och den interaktiva TV:ns födelse är tiden redo att förena de två! Klipp som "Ken Lee" och "Leave Britney Alone" har blivit världsberömda och gjort stjärnor av sina skapare. Nu kommer din chans att tolka ditt favoritklipp och bli Mums Mums YouTube Idol 2008.

Mums Mums arrangerade sommarens mest ökända evenemang: Fläskprivat - The Musical. Den musikaliska tolkningen av kultporrfilmen Fläskprivat attraherade en jublande folkmassa som kunde alla repliker utantill.

Suget efter mer har varit så stort att jag bestämt sig för att bjuda på ännu en smaskig upplevelse fredagen den 5 september, återigen på Judy’s vid Nytorget på Söder. Temat denna gång är som sagt YouTube Idols.

Hur går det till? Enkelt! Välj ditt favoritklipp från YouTube, och tävla med din egen fria tolkning! Det kan vara alltifrån sång, monolog eller dialog till ett performance i kostym baserat på söta bebisar! Vi kommer visa klippet på scen, och sedan är det din tur att visa din tolkning. Klä ut dig eller klä av dig - BLI ditt favoritklipp! Publiken röstar fram en vinnare som belönas med mumsigt fina priser av Grisa SleaZa (Martin Bergström).

Tävlande måste anmäla sig och sitt klipp minst tre dagar innan kvällen genom att maila oss på klubbmumsmums@hotmail.com.

Tillfredsställd på alla möjliga andra sätt blir du av vårt smaskiga Mums Mums-team: Dr Beat (David Amberton), Condoleezza (Stefan Ingvarsson), Klinus, Gaia, Mirabel Mumsette och såklart välkomstkommitéen Li och XLNT Marc!

Kränkande trashiga skivor spelas av Sputnik-Ninni (Andy Gunnarsson) och Muff-Janna.

Även denna gång spelar vi våra favorittryckare i slutet av kvällen och som sist bjuder vi in en hemlig ”kändis” som får ta på sig våra tafshänder och bli "Tant Tafsa".

Fredag 5:e september 20.00 - 01.00

Judy´s - granne med/under restaurang Roxy
Närkesgatan 8 (Nytorget)
Stockholm
Närmaste T-bana Skanstull eller Medborgarplatsen

tisdag 19 augusti 2008

MaDeatha


Haggan har blivit femtio, och hurraropen vill aldrig ta slut. Varför inte bara hylla Eva Braun istället? Hon hade säkert finare människosyn. Senaste nytt är att Madonna inte tillåter bögar att vara dansare åt henne längre. Hon och hennes byfåne Guy Richie har anammat all homofobi Kabbala spyr ur sig (som Sarah Silverman uttryckte det: It´s got nothing to do with judaism - we just hate fags).
Och nu har även Madonnas bögalibi vänt sig emot henne och sagt ifrån. I "Life With My Sister Madonna" berättar Christopher Ciccone om hur homofobisk hans syster Madonna och hennes man verkligen är. Och hur hon skurit av honom helt från sitt nya liv.
Äntligen kom det en Mommie Dearest. Nu väntar jag på att Lourdes ska bli lesbisk och Roccos könsbyte.. Mouhahahahahahahahahaha!

torsdag 14 augusti 2008


Jag har länge tyckt att det borde finnas ett riktigt debattforum för homofrågor. När Kom ut fanns – och jag försökte vara en regelbunden puggröst där – försökte jag pracka på dem idén med en riktig debattsida flera gånger, men det blev inte så. Nu när qx.se försökte få igång en debatt om vanliga män som har sex med män vs utflippade fjollor och drugor blev det tydligare än någonsin att det nog vore bra om vi luftade vissa grundläggande frågor öppet. Jag tror till och med att björnarna (det är alltid björnar som ska vara "vanliga" – vanliga män som identifierar sig som djur... I rest my case... ) som skrev de dåligt genomtänka artiklarna skulle få tänka ett par varv om det fanns någon debatt att tillgå.

Min uppmaning till QX och andra homomedier: utnämn en debattredaktör som kan hålla en anständig grundnivå (den saknades i det senaste meningsutbytet) och få igång samtalet på riktigt.

torsdag 7 augusti 2008

Kampen pågår överallt























Ögonblicksbild från Berns, Europride 2008 (Tomas tog bilden).

tisdag 5 augusti 2008

All bra kultur är queer


Det är verkligen dags att börja poängtera vikten av bögkultur. Det är för fasen råviktigt att våra liv, identiteter och erfarenheter speglas konstnärligt i film, teater, litteratur och konst och att dessa uttryck når bögar. Utan dem blir vårt samtal och våra liv torftiga och platta. Utan dem är vi utelämnade åt den kommersiella masskulturen. Inget fel med den. Men den behöver kompletteras med annat också.

Jag skriver om detta i Aftonbladet i dag. Läs mer här.

torsdag 31 juli 2008

Oh pretty boy/girl in your underwear















Att göra: torsdag

Sparka igång pridefirandet med att kolla in vår polare Helena och hennes "Kyss min plysch"-show på Pridehouse kl 14. Efter denna orgie i lesbisk stå upp-humor kan det vara skönt med ett seminarium om polska pissoarraggande fjollor, därför ska man lyssna på Stefan Ingvarsson och Robert Fux som snackar om och framför delar av den polska bögromanen Lubioewo (1645 på Pride House).
Bögjävlarna och ett gäng Faghags gör sina framträdande på författarscenen i Pride Park mellan 18 och 19. Medan bögjäveln Roger försöker ta reda på vad som är homo med Åsa Larssons deckare på samma scen 19.30
Så. Det finns alltså alternativ till schlagern. Och bra möjligheter att kombinera tonartshöjningar med intellektuell föda.
Vi ses på prajden!

onsdag 30 juli 2008

Kärlek och underkläder...


Foto: Ola Hassbring/QX

Stort tack till er alla som kom och gjorde vår pocketrelease till den gladporriga bonanza det blev! Hela idén med vår framfart denna sommar är att ta tillbaka lite härligt gladporrigt flörtande och det kändes som att vi lyckades med råge. Ni som inte riktigt har fattat vad det kommer innebära för vår lilla stad att Petter har flyttat tillbaka fick en försmak i lördags. Hans Mums Mums kommer att fortsätta en gång i månaden med fler tryckare och glada upptåg. "Den mest legendariska kvällen jag har varit md om" som ett namnkunnit klubbkid uttryckte det.

Fler fina bilder från festen ser ni på qx och hanky.

Passa på att hångla loss nu i värmen!

tisdag 29 juli 2008

Kallingar och tryckare


I dag smäller det. Vi firar vår pocketutgåva med att ta av oss brallorna och alla ni som vill göra det samma är välkomna till Side Track från 20.00 till 01.00. Det är gratis inträde, men räkna med att det blir packat så kom tidigt. Under kvällen bjuds på tryckare och varmkorv och annat som skapar trivsel och flörtar. Som Maj-Britt säger: "det viktigaste är att man trivs och har det bra." Vi ses!

lördag 26 juli 2008

Tiina Rosenberg Superstar


Gårdagens Europrideinvigning verkade bli ett sånt där evenemang som illustrerar alla klyschor, förutsägbara inslag och musikval som gör att man kan gå igång på Pride med gränslös trötthet i rösten. Men så kom helt oväntat Tiina Rosenberg upp på scenen och började tala om rätten till sex utan kärlek – när andan faller på. Hon påminde oss om hbt-rörelsens rötter i en sexradikalism. Att konformismen är en återvändsgränd. Att den knutna näven är både ett kamptecken och ett sexuellt redskap. Några i publiken omkring mig skrattade nervöst. Några hycklade henne. Jag stod och log. Äntligen. Äntligen en invigningstalare som har något nytt att tillföra. Vi har kommit längre än att bara prata om att all kärlek är fin kärlek. Det är hur vi knullar som gör att vi utsätts för hatbrott. Platonisk samkönad kärlek tycker till och med Troskongregationen i Vatikanen är fint. "Att knipa med könet har aldrig varit en del av vår rörelse", avslutade Tiina. Tiina du är hedersbögjävel! Puss och smisk.

PS Prinsen var väl fin och bra och småtråkig. Men en kunglighet? När fan har en kunglighet haft nåt sexigt att säga?