När Sverker Åström läste sina Michelangeloöversättningar på bokmässan stönade tanterna unisont i bänkarna, men det var inget jämfört med de multipla orgasmer som den mestadels straighta publiken på Dramaten upplevde i går när Rufus stod på scen.
Jag fattar faktiskt inte riktigt. Jag tycker det hela är lite småtrevligt, men han har varken speciellt bra röst, speciellt intressant personlighet eller nåt mer. I ett arr som kräver full fokus på hans röst (akustisk gitarr eller bara flygel) känns det bara platt och tomt. Han gjorde skamlös reklam för Acnes nya Gentlemen's Jeans och koketterade med sin amerikanska obildning som hade varit fab om det var Britney, men som inte riktigt klär någon med lite andra anspråk. Kan någon förklara det hela för mig? Eller är han bara en Liberace som bögkittlar vasastanspubliken och det är därför jag inte fattar ett skvatt?
