lördag 14 juni 2008

Lavendellangaren






Igår när jag anlände till Sverige bestämde sig ett gäng uttråkade tulltjänstemän för att jag var langare. De visiterade mig och sökte igenom mitt baggage. Jag stönade högljutt. När de gick igenom min smutstvätt undrade jag högt om de skulle sniffa mina kalsonger också. De trodde de var med i CSI, men de var snarare konstapel Kling och Klang. Jag fnyste när de grundligt undersökte en brustablett Berocca i dess halvtomma rör:"Sjyssta grejer asså, prova en!" Efter att ha slängt ur mig sådana överdrivet sarkastiska kommentarer, började jag dock oroligt undra vad det var som tog så lång tid. Värst vad de analyserade länge därinne. Var det mina dunderstarka polska huvudvärkstabletter? Hade jag begått ett brott utan att veta om det? Med tanke på svenska statens Bullerbynaiva inställning till droger, blev jag rädd att de skulle storma ut och arrestera mig för innehav av Longo Vital! Inkörsporten ni vet..
När tulltjänstemännen kom tillbaka med bevismaterialet och sade att jag var fri att gå pustade jag ut. Sedan hajade jag till. De hade fastnat med en liten rosa doftkudde som min lillasyster sytt till mig! Full av lavendel! Jag skrattade och spände förebrående blicken i dem som man gör med barn. "Trodde ni att jag gömde braj i den här?!" De såg faktiskt skamsna ut, men log tyst och sade: "Man vet ju aldrig.."
Jag tyckte det var gulligt. Man vet ju faktiskt aldrig med puggor..

1 kommentar:

Psykbryt - de deprimerades stilikon sa...

Jag hade ett lavendelaltare på min terass i Grekland. Må så gott Bögjävlar, nu ska jag arsla i Grekland och vem vet jag kanske bögar lite för er också.

Ha det gott.