You gotta taste all the fruit...

Som sann förespråkare av empirisk puggografi begav jag mig nyligen till två av S:t Petersburgs största puggklubbar: Central Station och Greshniki (Syndarna). Utanför Central Station möttes jag av en rätt gladlynt hop som skanderade nazistiska slagord. De såg inte värst hotfulla ut och ingen i kön verkade bry sig om dem nämnvärt. Den lesbiska dörrvakten sa bara helt lakoniskt att "det är fotbollsfans som druckit lite för mycket". Inte mer med det. Att hota varandra med gaskammare är en vanlig fredagskväll i Ryssland.

Denna kväll var det Tutti Frutti Night. Inträdet var rätt högt – närmare 200 svenska spänn. Väl inne insåg jag både vad pengarna gick till och vad Tutti Frutti innebar... lite överallt på barer, soffor, bord och i trappor låg det nämligen nakna killar med skivad frukt på kroppen. De bjöd ut äpplen, bananer, apelsinklyftor, päron... you name it. Samtidigt gick det omkring Carmen Miranda-transor och delade ut ananas och bål.

Jag tänkte på good old Mae West och hennes You gotta taste all the fruit, men likt en tecknad djävul dök min kompis Martin (som jobbar på svenska konsulatet i Petersburg) upp på min högra axel. Han hade nämligen ondgjort sig över alla svenskar som råkar ut för date-rape-piller i Ryssland och i bästa fall vaknar nakna i en rännsten. Det slutade med att jag bara fingrade lite försiktigt på päronen och drack min Heineken på flaskor som jag krampaktigt höll fast vid. Vid en av de många barerna (man väntar aldrig länge på service i ryska barer) började jag prata med en kille från Chabarovsk och fick den där typiska rysslandskänslan som lätt infinner sig när man försöker ta in detta ofantliga och galna land och göra det begripligt för sig. Hans stad på ca 700 000 invånare ligger några mil från den kinesiska gränsen, 8500 km öster om Moskva och 800 km från nästa större stad (Vladivostok). Det är helt galet. När han dessutom berättade att de har vilda tigrar i det området kände jag bara att allt var lite svårt att ta in. Här sitter en blond europé och pratar med mig och verkar ha hyfsat uppdaterade popkulturella referenser (efter någon sorts västerländs norm) och så bor han 30 km från Kina... Han berättade också att de hade haft en gayklubb i Chabarovsk, men att den hade stängt nu för alla puggor raggade ändå bara på nätet... Nu får jag sms från Sibirrien från honom där han berättar om sina dejtingäventyr i Sibirien.

På Greshniki var det trashigare, mindre helrör och champagneflaskor och mer uppenbar prostitution. Jag stod och pratade lite med en amerikansk daddy från Philly som var rysslandsfrälst. Det var kul. Ett tag. Den stora attraktionen på stället är annars en toalettstol inne på klubben som bara står där rätt upp och ner och som folk pissar i då och då för syns skull.

Bilden ovan är från Central Station. Jag har hittat den på nätet. Tyvärr hade jag inte råd att betala de hutlösa avgifterna för att få fotografera på stället. Det ni ser är ett av tre dansgolv. Go go-killarna såg ut ungefär som på bilden fast med Josephine-bananer runt midjan. Det var ju Tutti Frutti Night – och namnet förpliktigar. Stället var fyllt av den där sortens anemiskt snygga, märkesklädda kloner med fructisfrisyrer som befolkar puggställen från Warszawa till Prag, Kiev och Talinn. De är glada, dansar mycket och dricker sprit på dricksglas. De är ju inga cutting edge trendsättande klubbkids på något sätt. Men de får Lino att kännas som en mycket, mycket avlägsen avkrok av världen...