Filmen Cruising är ju smått legendarisk efter att gaymaffian lyckades piska upp en sådan hätsk stämning mot filmen (eftersom den handlar om en seriemördare på New Yorks läderklubbar) att snart hälften av New Yorks bögar försökte störa inspelningen genom hög musik, biltutor och speglar på tak. Al Pacino spelar en snut som typ blir mer som den mördare han letar efter. Han förråas och slutar knulla med sin flickvän i takt med att han hänger allt mer på bland män som gör sig redo för lite sling och fisting.
Jag lånade Cruising av Roger (som har en gammal vhs) och förstod inte riktigt varför alla var så upprörda över filmen. Jag uppfattade det som om filmen är ganska sympatiskt inställd även till dessa depraverade freaks. Men jag kanske har fel. Och om man vill se en oerhört negativ och mer eller mindre homofobisk vision av en läderklubb så är det på Irréversibles dörr man ska banka.
Nu ska i alla fall Crusing ut på dvd i USA i en collector's edition. Och Dancer From The Dance-författaren Andrew Holleran tittar närmare på den igen. Han är inte så snäll: "Cruising mixes gay sex and Grand Guignol without any psychological insight or sense of reality."
10 kommentarer:
Kan inte det här bli en film och tv blogg nu?
Å
Jo. Jag hade kunnat liveblogga från BBC 4:s gayvecka.
Jamen vad kul att du kallar läderkillar för depraverade freaks. Väldigt stort universum ni lever i, ni bögdjävlar-bögar. Vad var det nu som var grunden i er kritik - att bögvärlden i Sverige var för inskränkt? Ironiskt.
Cruising är en fenomenal film, som jag tycker visar väldigt mycket respekt mot den kulturen den skildrar.
Jag som bög tog inte illa vid mig för ett ögonblick. Snarare så blev jag smickrad över att någon, i detta fallet geniet William Friedkin, tog sig tid att göra en en seriös, mörk, thriller i en sån miljö.
Jag föredrar det än att se ännu en "gaypolare-till-Julia-Roberts" i nån idiotisk romantisk komedi. Det är betydligt mer respektlöst än vad som sker och händer i Cruising.
Friedking säger själv att han alltid försöker visa allt i sina filmer. Han gillar inte censur eller att gömma saker. För Cruising gick han in och filmade riktigt bögsex, fisting och allt som pågick på de äkta klubbarna som han använde sig av. Tyvärr fick Warners stora skälvan och berordade att det mesta skulle tas bort.
DVDn blir ett givet köp.
Anonym: Läs texten med liite mindre färgade glasögon. Tror inte att "depraverade freaks" är något negativt i Daniels ögon. Han har åtminstone inte hetsat/håanat/kränkt mig allt för mycket när jag sprungit på SLM.
Appropå Irreversible...tror ni inte att Noe är mer..öh..misantropisk än homofob? Det brukar ju vara rätt botten överallt i Gaspars filmer.
Irréversible är ju en mycket obehaglig film på fler sätt än när det kommer till skildrandet av läderklubben. Sällan har jag mått så illa av en film.
Friedking? Passande felskrivning. "Friedkin" heter han ju.
Anonym: Precis som Tomas påpekar menar jag inte depraverade freaks som något negativt. Eller måste jag sätta citatationstecken kring allting?
Tomas: Jag gillade verkligen Irréversible, men det finns också något i hur filmen är just vänd baklänges. Det gör att vi börjar med en scen där Vincent Cassel stampar ihjäl en person medan män sitter och runkar åt mordet och slutar i en superromantisk kärleksscen mellan paret. Det blir liksom den helande vägen tillbaka, från det ultimata förfallet (gayklubben) till den äktenskapliga sängen.
Men jag kanske övertolkar.
Anonym -
haha.. är du lädervärldens Jeanne d'Arc?
Fattar du inte att depracerade freaks är det bästa som finns?
Jag önskar att lädervärlden faktiskt var full av depraverade freaks och inte bara en massa tanter som byter kakrecept, när de inte känner sig förnärmade på bloggar...
Recenserade filmen på min blogg:
http://fredzilla.blogspot.com/2007/10/recension-crusing-1980.html
Dessutom tankade jag ner soundtracket. Mycket hårt. Jävligt hårt.
Skicka en kommentar