Amos Oz hävdar ju att humor och nyfikenhet är de enda motemedlen mot fanatism – tänkte jag när jag såg att Susanna Popova hade skrivit en hyllning till Truman Capote i dagens SvD. Så rustad med lite uppbådad nyfikenhet och humor gav jag mig i kast med krönikan och upptäckte till mitt förtret att Oz kanske har rätt. Popova har skrivit ett litet bögjävlarmanifest i miniformat. Hennes definition av straight acting må vara lite oprecis, men i övrigt:
"Straight acting betyder idag att inte visa att man är bög. Jag tror inte Truman Capote skulle ha förstått begreppet. Eller – inte skulle velat förstå. Han uttryckte ständigt vem han var, också den som mot slutet blev beroende av piller och drinkar. Han gav aldrig uttryck för tanken på att hålla undan den personlighet han gjort så mycket för att få syn på, och som det krävde sånt mod att vara.
Han kallades slug, lömsk och farlig. Men han kallades inte korkad, feg eller en usel skribent. Eller straight, för den delen. Vilket fortfarande gör både honom och hans författarskap sällsynta. I en värld där alla älskar kopian. Och vill vara lika varann."
Man kan hitta bundsförvanter i de mest skilda läger och komma på sig själv med att blogga om Popova i två inlägg på rad...
3 kommentarer:
phoetus face Capote rockade fett, men man kan inte prata om honom i samma andetag som nutida bögkulturens uppfinning "straightacting"- snarare den klassiska aristokratin där man fick vara eccentrisk eftersom man inte låg med varandra, utan stallpojken!
precis. eftersom man aldrig skaffade ligg med hur man såg ut utan mer med vad man hade råd med kunde man vara hur mycket dandy man ville.
och även om man såg bra ut (läs gore vidal) var man ändå för lat för att anstränga sig i sängen och valde att betala istället.
(jag är medveten om att detta ovan är skrivet ur de bemedlades perspektiv så att jag inte blir anklagad för klass-blindhet nu)
det blir nog en debattartikel nu
Skicka en kommentar