Lovade ju att skriva något om Kate Garner-utställningen. Nu lyckades jag visserligen med konststycket att bli åksjuk på vägen dit, så till den milda grad att jag spydde innan jag gick in. Men ärligt talat så kändes bilderna rätt trötta. Jag vet att jag borde bli begeistrad av klubbkids som jobbar en vecka på sina outfits bara för att kunna se ut som typ s/m-musse pigg en endaste kväll men är det inte lite…eh…gjort? Det påminde mig om en artikel jag läste om Boombox där artikelförfattaren var helt till sig över att kidsen där har en egen stil (flor! masker!). Man ba: jaha. Egentligen var det inte motiven som störde mig så mycket som den där 80/90-taliga fotostilen som är helt in your face, för att liksom understryka vilka krejsy individer det är hon har fångat på bild. Det gick omkring en ensam druga utklädd till en köttätande växt och såg malplacerad ut på galleriet. Det var så klart helt misär men det samtidigt mycket intressantare än bilderna. Dessutom spelade de typ ”The Passenger”. Hur kul är det? Det som stack ut var bilden på Petter/Baddlover, shoppandes i kostym och en kubistisk mask som dolde ögonen inne på Safeway, för att den hade ett tydligt koncept och inte byggde på klubbkid-romantik (hej! här är jag!), samt hennes små skuplturer som byggde på de klassiska Leigh Bowery-bilderna. De var söta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar