Jag var fantastisk som ung pugga. Skandinaviskt blond och persikohy från helvetet. Jag kom till London som en frigid ankunge, och blommade ut till en ManEater. Jag kande mig egentligen alltid som en tusenårig alien i en twinks kropp, som spelade på sina tillgångar - jag insåg att jag var en sexuell persona, eller sexstereotyp. Den Unga Pojken. Ett valdigt tydligt, starkt varumarke. Speciellt nar man marknadsfør det till en annan sexstereotyp, Mannen. "Ska vi byta grejer med varann? Jag byter en persikohy mot ett hårigt brøst.." Voila. Succén var ett faktum. Jag turnerade runt hela Londons bøgvarld, som Den Unga Pojken, och lamnade ett spår av kondomer och brustna hjartan.
Sen tog det slut. Jag vet inte om det ar mina bondgener (tack morfar)- men jag åldrades snabbt. Persikohyn blev litet harsken och all øl satte sig på kaggen. Sakta børjade jag min førandring till sunkig gubbe. No more blond sexbomb - Goodbye Den Unga Pojken! Det tog ett tag att hinna ikapp, mentalt. Några år av førvirring føljde - varfør blir de inte besatta nar jag tindrar med øgonen, det brukade ju funka? Om jag bara håller in magen och skaffar lite frascha slingor kanske? Men det var førsent. Jag hade lamnat det sjalvklara, tydliga varumarket och var ute och cyklade på villovagar. Jag kande mig osynlig, før jag kunde inte sattas in i ett sexuellt fack. Det ar tyvarr så manniskor ser varandra - och inget ar mer kategoriserande an øgat som spanar efter ragg. Folk går igång på tydliga sexstereotyper - titta bara på den straighta varldens klassiska porrfilmsfigurer - brandmannen och den blonda hemmafrun liksom. Man och kvinna i sig ar val rollspel om något. Bøgvarlden leker valdigt øppet med det har i sin uppdelning av bjørnar, twinks, muskelpuggor etc. Sexstereotyper drivna till sin spets. Vi vet ju alla att vi egentligen inte ar så stereotypa - skogshuggartypen kanske ar valdigt bra på att sticka, och Den Unga Pojken kanske ar hjarnkirurg? Det spelar ingen roll hur mångfacetterade vi ar- i sangen ar vi alla objekt. Och om du kan benas ned i en tydlig sexstereotyp får du ligga mer, punkt slut.
Spola fram till idag. Annu mer øl och jag har byggt mig ett eget litet bouncy castle på magen. Men idag hør jag ofta att "wow, jag gillar din kropp". Det har inte jag hørt sen jag var 19, och då hade jag inte lika mycket att ta på som idag så att saga. Antingen har Butt-kulturen skapat en massa chubbychasers, eller så kan jag bara konstatera att jag gått in i ett nytt persona, en klassisk sexstereotyp - Mannen. Det ar alltid lika befriande nar varlden pløtsligt ser en med nya øgon. Visst, man kanner sig litet billig som sexstereotyp- som om man sålt sin personlighet før litet rajtantajtan. Man kompromissar all sin eccentricitet før att bli en klyscha liksom. Nar jag rakar håret tanker jag på vilken fin poplugg jag skulle kunna slanga med, om jag inte tvingats in i denna snava roll. Men sen kommer jag ihåg att min hårlinje ar på vag søderut, och det skulle bli valdigt Lennart Svahn, så jag slipper engagera mig och kan bara raka av skiten. Och då pustar jag ut. Det ar ganska skønt att vara Mannen egentligen. Den rollen tillåter faktiskt en hel del. Som Den Unga Pojken kunde man komma undan med mord, om man bara flashade litet persikohy. Men inte med ølmage. Det ar dock inga problem nu - extra topping på pizzan tack, jag uppratthaller min nya image!
I BBC's dokumentar "The Problem With Gay Men", diskuterade journalisten Simon Fanshare om allt som han tycker ar fel i puggvarlden. Det gamla vanliga -promiskuitet, ytlighet och åldersfixering. Han sade saker som : "Jag som medelålders, ar osynlig på bøgscenen." Jag tyckte mest att det handlade om hur han såg ut. Han verkade valdigt medveten om att han inte langre var ung, och han hade liksom inte accepterat och valkomnat sin roll som Mannen. Och det var nog snarare det som gjorde honom osynlig. Osexig skulle man kunna saga. Nar du lamnar twinkstadiet måste du inse att allt hanger på ditt initiativ, och att radsla før nobben kan vara gulligt vid 22 - men inte vid 40. Om du ar bekvam i din roll, så blir du sexig. De flesta vill ju faktiskt ha Mannen, inte Den Unga Pojken - eller Den Øvervintrade Pojken før den delen. Jag tycker inte puggvarlden ar mer åldersfixerad an samhallet i øvrigt, snarare mer demokratisk på området. Det finns ju en scen før dyrkan av aldre man, med mage och skagg - visa mig motsvarigheten hos straighta!
Jag har inga problem med att bli aldre. Ok nu ljuger jag litet, och det vet ni. Det var fab att vara Den Unga Pojken och få all uppmarksamhet, men vad jag vill saga ar att det ar fab också att vara Mannen. Man kan inte førbli pojken inuti, som førvantar sig bekraftelse - det finns en helt ny varld nar man vaxer upp, och måste ta førsta steget sjalv. Jag uppakattar båda rollerna, både i mig och andra. Jag fyller 30 i år, och annu har jag inte hunnit ikapp min mentala ålder som tusenårig alien. Det kommer nog inte ske pa många år, men fram till dess gladjer jag mig åt att jag kan førpacka min sjal i olika sexstereotyper. Efter Mannen kommer kanske Snuskgubben, vem vet? Jag kommer nog kanna mig javligt sexig som åttiofem.
8 kommentarer:
Jag gjorde mig ju aldrig som twink som Petter brukar säga. Istället fick jag min hay day när jag var 25, flyttade hem från Polen, blev lite större, manligare och kvalade in i någon sorts storebrors roll på puggscenen. Kanske inte mannen du talar om utan ett förstadium.
I dag drar jag mig för att raka huvudet och skaffa skägg och känner att jag kanske äntligen får vara en kulturpugga i tweed ett tag så länge min kille vill ha mig, men det är ju på det sexuella självförtroendets bekostnad eftersom ingen raggar på en snotty kulturpugga med färglada näsdukar i kavajfickan...
det här var ju otroligt intressant skrivet. får man publicera det nån annanstans ??
tack, jag mailar dig så får du beratta mer
Du har väl inte retuscherat "efter" bilden, va?
Men tycker du att de sexuella stereotyperna är något bra?
Är inte det en av orsakerna till allt blir så likriktat i bögsvängen hela tiden? Dessutom skiftar ju stereotyperna. Mannen var ju inte så poppis för ett tag sedan liksom.
Men det är klart att objektifiering funkar för sex, men det kan ju också vara ett problem när man ska göra något annat än att ragga.
Och det återigen samma grej. Bögar har sex först, blandar ihop bra sex med bra pojkvän och upptäcker sedan att det bra sexet inte hade så mycket att komma med. Eller till och med: först har vi bra sex med varandra som objekt, upptäcker att vi har vissa gemensamma saker men börjar då avsexualisera varandra eftersom det visade sig att en stickande brandman inte kändes så sexigt. Eller någon annan variant.
Det är återigen samma problem att få ihop sexet och förhållandet.
stereotyper ar val aldrig 'bra', men de finns och ar valdigt starka, just i attraktion. I hela samhallet - inte bara bøgvarlden. Sen finns det ju tendenser att gå før långt, vissa bøgar skapar parodier, och kan till slut inte tanda på någon som inte har fotbollskit eller gasmask. Vi kan aldrig undvika att sattas i sexuella fack, men det ar upp till oss att inte fångas av dem!
Och till de playahaters (stefan) som antyder att jag retuscherat fotona sager jag bara: Eat Shit!
Du har alltid varit en snuskgubbe, ung som... äldre... pusspuss
Skicka en kommentar