torsdag 17 maj 2007

Inte utan mitt tantourage!


På bokmässan i Göteborg förra året insåg jag att riktiga kulturpuggor inte visar sig utan ett ansenligt tantourage. Helst si så där tjugo stycken tanter i släptåg och alla utrustade med tygväskor, färgglada glasögonbågar och kubistiska frisyrer. Insikten gjorde mig väldigt stressad. Jag är visserligen omtyckt och omhuldad av många tanter i allmänhet och kulturtanter i synnerhet, men hardcore-kärnan av dessa utgörs av min mammas reaktionära polska väninnor som säkert skulle vilja vara ett tantourage åt en ung, aspirerande litteraturbög, men jag tror inte att de har insett det ännu.

Allt jag har är ett future tantourage, men det heter å andra sidan duga. De flesta av mina kulturfaghags är tantourage-material av toppklass. Nu måste jag bara vänta tills de har tantat till sig. Jag uppmuntrar inköp av tältgarderob, finsk design och biblioteksföreningens rullväska. Det är allt jag kan göra än så länge. Men vänta ni bara till bokmässan 2017. Då jävlar. Då kommer jag ha det fiercaste tantouraget ever. Inte ens det unisona tantstönandet till Sverker Åströms Michelangelo-översättningar kommer att stå sig i jämförelsen. Då kommer vi att regera. Jag och mitt tantourage.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är stolt och hedrad över att få vara en del av tantouraget! Och jag kommer att vara ännu tjockare, kulturellare och allmänt bättre år 2017.

Stefan sa...

Fattar du vilka underbara frukostar vi kommer att ha på det där hotellet med den gigantiska kosta-boda-glasmålningen på fasaden? Jag kan knappt vänta.

Anonym sa...

hm..ser framemot bokmässan 2017. dock kommer jag att vara tantouragets grogghagga. ingen tältklänning utan snarare en för min ålder alldeles för kort kjol, mona seilitz blick med allt mer svart runt ögonen och och min bitchiga stämma kommer att bli allt hesare och mer sarkastisk....
- dam med dåligt rykte på sin vanliga vända